Bolmsö runt 30-31/8 På initiativ av några elever i seglarskolan bestämdes det att några få, modiga skulle försöka sig på att segla Bolmsö runt på två dagar. På lördagen samlade sig deltagarna i hamnen med sin medhavda packning. Marco, Andreas, Hanna, André och Olof va de modiga som skulle försöka sig på denna djärva plan. Andreas, André och Olof seglade E-jolle medan Hanna och Marco seglade Ixylon. Vädret på lördag förmiddag var strålande solsken och ingen vind. Trots detta gav sig äventyrarna ut på sjön med sikte på Storsjön i hopp om att finna vind där. Det fanns det. Den vinden som fanns där bar ända ut till de nedre delarna av Storsjön där vinden tvärdog. Där låg äventyrarna och drev i ett par timmar innan vinden började återfinna sig och föra äventyrarna upp till Tiraholms fiskeri. Där gjorde äventyrarna en paus för att fylla på med mat i magen och vatten (de hade inte ätit sedan frukost). Man bestämde att Storö skulle bli ön där man skulle sova. Men vinden hade vridit till sydväst och det gjorde att äventyrarna fick en underbar slör (E-jollarna planade, trots packningen) med en sådan hastighet att äventyrarna inte gjorde stop för natten förrän man kommit förbi färjelägret. Där slog äventyrarna upp sina tält och tände sin brasa för att äta sin medhavda mat, snacka lite skit och gå och lägga sig för att sova ut under den kalla natten. Nästa morgon gav fina vindar hopp om en fin seglardag. Det blåste dock endast en liten stund innan vinden avtog. Utmed Bolmsös norra ände var det i princip vindstilla. Efter Näsudden gick Andreas ombord på Ixylonen för att äta ett tunnbröd. E-jollen (med bort häktat roder, men med hissat segel (det blåste ju ändå inget)) band besättningen fast i Ixylonens akter. Inte hade Andreas hunnit äta upp förrän vinden kom, E-jollen la sig på sidan och rodret gled i sjön. Vi seglade några vändor fram och tillbaka men rodret hade sjunkit till bottnen. Andreas E-jolle fick bogseras av Ixylonen och det gick ganska bra tack vare de fina slörvindarna de fick utmed Bolmsös östra sida ner mot bron. Innan bron fanns dock ett problem till. Kraftledningen. E-jollarna tog sig utan problem under men med Ixylonen blev det lite mer problematiskt. Enligt äventyrarnas medhavda båtkarta över Bolmen (från 1975) så skulle kraftledningen hänga 7,5 meter upp, men på skylten som stod på land stod det 5 meter. Masthöjden på Ixylonen är ca 7 meter. Efter intensiva diskussioner, lite tvekan och övertygande av Jens via mobil om att ledningarna troligen var isolerade och att inget skulle hända om aluminium masten kom emot isoleringen bestämde sig besättningen för att försöka ta sig under. De tog ned storen och gled sakta med focken så nära Bolmsö som möjligt ty där hängde kraftledningen som högst. Besättningen gick över på fel sida i båten så att båten fick en ordentlig slagsida för att minska höjden. Det gick bra, besättningen klarade sig utan stötar och båten gick under med marginal. Då återstod endast ett problem. Bron. Äventyrarna gick i land, surrade fast packning och segel. Med hjälp av Marco och Andrés pappa och Jens drogs båtarna ned på sida med storfallen. Sedan hölls båtarna i masttopparna och så var det bra att gå under bron med båtarna. Det gick väldigt smidigt. När äventyrarna kommit under var de åter på hemmavatten och hade hamnen i sikte. Vi ber Jens om ursäkt för att detta äventyr ”råkade” krocka med den årliga Triss-tävlingen, Bolmstad Cup.
